Det var på tiden. Shit, så länge jag velat skaffa det men inte blivit klar.
För ett antal år sedan så hade simningen ett sammarbete tillsammans med CrossFit Helsingborg, och vi tränade där en gång i veckan. Ni förstår inte hur roligt jag tyckte att det var. Jag har nämnligen aldrig varit den där sprintern på simningen, därmed definitivt inte den snabbaste. Men på CrossFiten var jag en av dem som faktiskt var lite snabbare, men huvudsakligen starkare. Eller jag tyckte det iallafall!
Men nu har jag alltså startat en ny CrossFit-karriär hemma i Höganäs och trivs som fisken i vattnet. Jag är där nästan varje dag och tycker det är grymt roligt! Hett tips – om man vill prova någon ny träningsform. Det som jag personligen tycker är så bra är just att det finns olika nivåer på i princip varje övning, vilket gör att man kan hänga med alla andra, utan att behöva köra sig helt i fördärvet!
Ytterligare en vecka av mitt liv har jag nu ägnat åt att vara ledare för ett gäng något högljudda och jobbiga, men ack så härliga, barn och ungdomar mellan 11-15 år på Stadium Sports Camp i Halmstad.
Tidigare har jag varit simtränare uppe i Norrköping, men detta året antog jag den nya utmaningen att vara ledare för Multisport. En helt otroligt rolig ”sport” som gör att jag ångrar något att jag simmade alla mina år som deltagare…
Denna så kallade sport går nämligen ut på att testa allt annat, vilket resulterade i att jag fick på en vecka prova på typ 13 sporter. De mindre intressanta så som fotboll, simning, innebandy (trots att jag var grym – till och med enligt ledaren!), handboll och gymnastik. Men sen de andra lite mer udda och typ skitroliga parkour, cheerleading, rullstolsinnebandy, skate, bordtennis och born 2 move. Med facit i hand och ärligheten som talar, så skulle jag nog inte slutat på innebandy och jag skulle definitivt börjat på parkour tidigare. Inte för jag är någon stjärna på det – snarare en mes som rullar över block istället för graciösa hopp, men för det var betydligt roligare än jag väntade mig, vilket gör att jag nästan kan förstå varför vissa väljer att göra det trots risken att slå ihjäl sig är lite onödigt stor. Cheerleadingen förvånade mig positivt också. Det var både utmanande och roligt men med en alldeles för kort tid. Jag hade gärna provat igen, men trots jag bara nått 18 år i livet så är jag faktiskt inte så smidig i kroppen som man kunnat önskat att vara…
I ärlighetens namn så är jag mer hemma i simningen som ledare, eftersom det är det jag ägnat mig åt hela livet. Dock var Multi otroligt roligt, just för att jag som ledare fick ju vara med på alla dessa roliga sporter!! Så nu kan jag checka av att provat parkour och cheerleading !
Vill också ta tillfälle i akt och ägna mitt stora tack till vårt team! Alltså jösses vad bra det gick och hur roligt hade vi inte?? Mycket lyssnande på Hov1 (som tydligen alltid ska ha en hit på SSC) och Hon dansar vidare i livet samtidigt som vi avnjöt chips och dipp i väntan på att våra något, som sagt högljudda, barn. Lite får man ju unna sig när man jobbar 24/7 – bokstavligen. Underbetalt men värt. Det är så mycket erfarenhet och ännu roligare. Jag rekommenderar det starkt. Inte bara för att vara där och tjäna pengar (för det gör man inte) utan man gör det för att erfarenheterna bara ropar och man blir lite stolt!
Tack till alla er som ingick i mitt fina team!! Kramar
Noa (Parkour), Josefine, Ida, Heidi, Maja (Parkour), Peter, Erik, Gustav (DayCamp), Jesper
He’e nalu – det tillhör. Ja, det tillhör att surfa på Hawaii när man väl är där och sagt och gjort. Vilken grej. Det bör alla göra, för det var speciellt. Tro det eller ej men jag lyckades till och med ställa mig upp vid några få tillfällen uner mina fyra timmar på den där brädan. Jag var trött efter – om jag var. Fyra timmar i vattnet med en tio minuters paus efter två timmar, för att sedan köra vidare. Som den envisa person jag är så skulle jag själövfallet utnyttja hyran för denna brädan till det yttersta, vare sig jag vill eller inte. Detta fullföljdes och jag är nöjd med det, trots att det var en av de mindre blåsiga dagarna, samtidigt hade jag gärna gjort det en dag till så man hade fått mer kläm på det, men tiden talade emot.
Alltså, ni som inte surfat – gör det! Ni kommer inte ångra er!
Igår fick jag den otroligt härliga möjligheten att prova surfa på Waikiki Beach här på Hawaii. Jäklar vad roligt, och fan vad surt att Sverige är kallt. Hade verkligen vart en grej att spinna vidare på om man hade haft lite bättre förutsättningar.
Fyra timmar i Stilla Havet resulterade i att jag kunde ställa mig upp, inte jätte graciöst och inte varje gång, men jag klarade det – det ska ni veta!
För en gång skull hade jag inga planer för hur jag skulle spendera min första maj, eller åtminstone inte i träningsväg. Jag hade spontant tränat i måndags, men även söndagen så jag tänkte gett mig en lite välförtjänt lat-dag.
Som vanligt efterföljde jag inte mina egna planer och blev frågad av Jacob om jag ville cykla. Jag hade änka cykla på Kullaberg i söndags, men ville inte ta första turen själv (Jacob var själv och tävlade). Men så när han nu frågade och jag låg där i sängen framför en film så slängde jag på mig kläderna och blev körd ut med cykel till Kullaberg, då Jacob redan var där. Det blev ändå en runda på en och en halv timme i alldeles lagom varmt väder. Tyvärr ös-regna det och blåste den sjukaste motvinden på vägen hem, men det var väll i sig ingen större överraskning här ifrån.
Det var absolut skitjobbigt emellan åt, eftersom backarna kom ibland och hade en något för jobbig lutning för nybörjaren, men jag tog mig upp. (Mycket) sakta men säkert! Det är så gött att Jacob är villig att vänta på mig och låta mig ta det i min takt, för jäklar vad mycket långsammare jag är än han ibland haha… men man får kämpa på så får jag se till att vinna en dag!
Min söndag bjöd på en solig och härlig dag i skogen, i Vedema, utanför Hässleholm. Tanken var att jag skulle tränat simning på morgonen, men då gruppen behövde hjälp för de var så få + att pappa inte skulle träna Pekka så hängde jag på. Pekka bjöd som vanligt på härliga skick och mycket motivation, den lille hoppetossan. Tyvärr såblev han otroligt trött och ofokuserad ju längre in vi kom. Förhoppningsvis berodde detta på värmen som vår kära sol utstrålade, men samtidigt kan det inte gå klockrent varje gång. Det är u vid dessa tillfällen man lär sig!
Senare under eftermiddagen träffade jag och Markus Josephine och Andreas. Vi tog en sväng med deras nya hund till hamnen, köpte glass i kvällssolen och begav oss sedan till deras lägenhet. Därifrån beställde vi pizza från en nyöppnad resturang, kallas Adam Kök & Bar, och jag måste säga att det var riktigt bra. Fina krispiga pizzor med mycket smak, och inte bara en slabbe-pirre som man ofta får annars.
Det var super härligt och roligt att umgås med Jossan och Andreas, då det ofta inte har hunnits med. Samtidigt har man varit för dålig på att ta tag i det. Jag hoppas det blir fler gånger, men det är jag övertygad om!
Nuså! Nu har jag sett till att skaffa mig en Mountainbike!
Som tidigare nämnt så har jag funderat länge på hur jag nu ska kunna aktivera min otroligt uttråkade kropp och hängde därför med Jacob ut och cykla MTB för ett tag sen. Precis som med nästan allt annat fastna jag direkt och var helt fascinerad (lagom såhär till vårsäsongen) och bestämde mig för att klicka hem en cykel. I det fallet kan man tycka att man kanske ska prova fler gånger och inte bara en innan man bestämmer sig för att köpa sig en egen…men nej, that’s not how i roll (även om min plånbok inte håller med mig…) utan jag bara kör!
I måndags kom denna skönhet och har hunnit provats vid tre tillfällen hittills, men tyvärr knappt i skog. Men jag är jättenöjd, åtminstone hittills, och om jag nu skulle helt plötsligt tröttna så har jag åtminstone en jäkla bra cykel!
Även om jag är lite av personen som slänger mig över nya saker och bara måste köra det all-in, för att sedan helt enkelt inte orka ta tag i det efter ett på tok för kort engangemang, så känns detta som något jag nog kan ta på lite allvar. Jag fruktar dock vintersäsongen för om ni bara visste hur frusen min stackars kropp är typ alltid. Förhoppningsvis fegar jag inte ut under de kallare månaderna, men det tar vi sen. Nu har vi ju de lite varmare sommarmånaderna framför oss…även om sommar är lite av en definitionsfråga i denna delen av världen…!
