Nu är jag äntligen klar med grundutbildningen på Resurs Bank. Det känns faktiskt super bra, däremot så är jag inte ens halvvägs. Det mesta sker i praktiken och det är nu den också kommit in i bilden. Under de två sista dagarna på utbildningen så fick vi möjligheten att sitta i telefon med varandra och själva prata med kunderna. Som den lite mer praktiskt lagda person jag är så är ju learn by doing definitivt det som passar mig, så detta var kanon!
I början på denna veckan hade vi en separat säljutbildning där jag verkade göra gott intryck och fick fint omdöme av min otroligt härliga utbildare. Detta var också nog den del av utbildningen som jag upplevde var något lättare och det som tilltalade mig. Allt med siffror och olika begrepp är inte riktigt på samma plan för min del, men jag jobbar på det!
Men väl på telefonen första dagen fick jag fyra möjligheter att sälja in, och vilken grej när man sätter första. Två samtal senare sätter jag en till! Dels är detta min typ av motivationsgrej, för jag känner verkligen sån tillfredsställelse. En bonus sen är att vi får en rätt Najs provision av att sälja in olika saker – speciellt Supreme Card, som detta gällde i båda fallen! Jag möttes av glada och jag tror något imponerade utbildare som gav mig biobiljetter som grattis till första säljet. Jag själv hoppa och plinga på klockan som antyder att jag sålde precis – klappa kompisar och möttes av lite applåder. Härligt! För att sen göra det hela ännu bättre så sålde jag in två limithöjningar på korten dagen efter (något lägre provision, men som sagt är det en bonus. Tillfredsställelsen är ju hela grejen!). Ännu härligare!
Det blir verkligen ett driv hos mig och jag kan se hur jag kommer vara den något envisa och tjurskalliga om säger lite för ofta: nog f-n ska jag sälja lite till och missar rasterna. Men det är väll ändå härligt att det är mer på det hållet än andra, så att säga. När jag sedan förhoppningsvis får möjlighet att jobba hälften med telefontid, hälften med adminuppgifter, så känns det som att man kanske landar på jorden lite. Det återstår att se, men det är verkligen ett steg i rätt riktning och jäklar vad jag ser fram emot denna del i min trappa mot vuxenvärlden!