Inga nya uppdateringar?

På senaste har det inte direkt varit någon hög aktivitet från min sida. Tyvärr beror det på att utrymmet för bilder på WordPress bråkar för mig och jag är i färd med att utveckla två nya hemsidor, som jag troligen kommer använda mig mer av i framtiden. Mer om det senare…

Men tro mig, allt och lite till har hänt på senaste. Jag har fortfarande inte fått upp bilderna från skidresan i Italien. En vecka efter den resan fick jag en operationstid för hjärtat. Dagen efter det begav jag mig till Australien, kom hem efter en fantastisk resa med både nya bra och dåliga erfarenheter. En vecka gick – därefter opererade jag hjärtat. Den misslyckades (kommer mer om det vid annat tillfälle, men jag lever uppenbarligen) och jag hoppade på kryckor en vecka, hade århundradets blåmärke och haltade kommande tre veckorna. En vecka efter att kryckorna åkte ner i källaren igen åkte jag haltandes till Tanzania och volontärarbetade på en skola. Någonstans där emellan avslutade jag mitt nästan fem år långa förhållande. Fruktansvärt jobbigt, men någonstans rätt och ett gemensamt beslut. I hela röran gjordes också en ny omorganisering på jobb som just nu är relativt oklar och jag har fått nya chefer. Spännande men energikrävande. Jag lyckades tack och lov också designa färdigt en beställd 100 års-jubleums-logga vid något tillfälle.

Så minst sagt fullt upp sedan senast. Nu väntar två månader jobb, med ett litet avbrott för att åka till Elida i Göteborgs Skärgård och samla ihop mig. Just nu är jag överallt och ingenstans, men mest ingenstans. I juli väntar militären. Kämpa heja heja, så att säga.

To be continued…

Känslor inför Australien

Nu låter det väldigt dramatiskt eftersom jag ska vara borta i ca 3 veckor, men eftersom jag aldrig har flugit själv och ska nu köra en rivstart till andra sidan planeten så börjar nervositeten bubbla upp lite. Jag längtar ju självfallet massor – dels för att träffa Elin igen, men också för dykarcertet som vi ska försöka ta, samt städerna.

Första flyget (ja, jag ska totalt resa med 7 st under min lilla tripp) avgår från CPH Köpenhamn på tisdag kväll kl 21:40 och landar dagen efter i DOH Doha vid 05:45 lokal tid. Jag har lyxigt nog lyckats få till bra mellanlandningstider, så redan kl 07:55 lyfter jag vidare mot SYD Sydney och landar dagen efter 06:25 lokal tid. Även där med en kortare mellanlandning vidare mot CNS Cairns. Det går i princip inga flyg från utlandet till CNS utan alltså bara interna nationella flyg i Australien, därav det extra bytet. Jag landar, nog pigg och glad, 10:55 vilket passande nog är endast lite mer än en timme efter Elin. Hon flyger från Melbourne. Varför vi ska till Carins till en början är för att ta dykarcertifikat i Stora Barriärrevet. Lyxigt.

Jag ska inte trötta ut er för mycket med flygtider, men kort sagt så när vi varit i Carins flyger vi tillbaka till Melbourne, är där en vecka och Elin får jobba lite. En annan ska ju bara glassa runt. Efter en vecka beger jag mig på egen hand med flyg till Sydney ett par dagar. Bor på golvet hos ett par familjevänner (gratis, så jag hade kunnat sova på balkongen. Stort tack till dem, hallå!) och upplever denna storstad.

Självfallet är det lite nervöst att flyga så långt på egen hand. Visum, bagage, flygtider… många saker att hålla koll på. Men mest är det spännande och någon gång måste ju ändå vara den första. Sen tycker jag även idag att det oftast är väl informerat både innan och inne på flygplatserna, så jag är i sig inte orolig att något ska gå fel.

Mest ser jag fram emot att ta dykarcertifikat. Det är något jag velat otroligt länge, och har som ett av mina mål på min kära Bucket List. Att sen få göra det i Stor Barriärrevet är inte fel. Mamma tog dykarcert i somras här i Sverige, och tyckte det var jätte bra. Men hon är också gött avundsjuk nu på att vi betalar nästan samma pris, ca 1 800 kr skillnad. Mitt ingår allt, inkl boende PLUS jag får göra det i Stora Barriärrevet. Hon gjorde det på Råå, utanför Helsingborg… Men sen när vi båda förhoppningsvis har det så kan vi ha som mål att resa tillsammans till något fint ställe och dyka!

Melbourne ska bli spännande, och ännu bättre med privat guide och bästa vän Elin! Eftersom jag sedan bor hos familjen hon bor hos så kommer jag att få känna på hur livet är där, och deras vardag. Man kan ju alltid besöka platser och se massa fina sevärdheter, men det är nog än så nyttigare att möta kulturen och se andras vardag. Jag tror i sig inte att det skiljer sig speciellt mycket från hur det är i Sverige, men ändå.

Att sen få se Sydney var inte min plan. Det blev mest ”äh, jag kan ju inte missa det nu!”. Det blir en kortare visit där, men jag vill mest känna pulsen lite i stan. Se Operan, Bondi Beach och så klart simma i bassängen som ligger precis vid havet och Bondi Beach – Bondi Icebergs Club. Hoppas också på att bo på ett backpackerhotell en natt, bara för att prova på det!

Countdown alltså, mina vänner. Måndag och tisdag kvar. Och ikväll, så klart!

Bye Elin!

Om mindre än en vecka ska Elin göra livet resa och åka till Australien för att vara AuPair. Detta krävde såklart en sammankomst suprise edition! Jag och Maja satte oss ner på tok för sent för att planera ihop detta. Vi hade sånt klabb med att få loss Elin. Hon jobbar på ICA och skulle ha sin sista helg just denna helgen. Hon skulle till och med jobba mellan kl 15-22 och alltså ha stängning tillsammans med Matilda. Men detta fungerade ju klart inte så vi kontaktar Elins föräldrar för att de ska begära Elin ledigt från ICA. Enligt Matte skulle detta bli ett spännande projekt då de sällan släpper loss folk. Men ack så fel (tack och lov). ICA tyckte detta var skitroligt så de går med på att hålla detta hemligt för Elin och sätter in en ny i schemat, som Elin kan se, men de plockar ej bort Elin. Detta skapar klart förvirring hos Elin, och jag vet inte hur mycket jag hört henne säga den senaste veckan at hon inte fattar varför de står två som ska ha kassa-stängning för de är de ALDRIG annars!? Korkad jag är så kan jag inte hålla mig för skratt, men Elin är lika väck så hon misstänker inget!

Väl denna söndag så åker min pappa hem till Elin med skåpbilen, Elins föräldrar sätter på henne en ögonbindel så att hon inte ska se vems bil hon sätter sig i. Pappa kör en runda utan ett ljud och Elin fattar ingenting. Efter en stund kommer de hem till mig, där vi andra har ställt ironin parasoll, jalanger, ballonger, snacks och mycket mer. Vi möter bilen ute på gatan och hon blir så överaskad! Dock säger hon när hon får av ögonbindel att hon tyckte väll det luktade mig och mina hundar i bilen….

Dagen var helt fantastisk och vi spelade kubb, badminton, sällskapsspel, gick till havet och badade och sackade skit. Vi tävla ven i 24K där sommarens härligaste bild helt klart kommer ifrån – se längre ner. Sedan tände vi jerlang-lyktor och satt med filtar. Vi höll på länge – så länge att Simon hann åka och jobba på eftermiddagen för att sedan komma tillbaka åtta timmar senare! Vi hade riktigt rolig, och det tror jag Elin också hade.

Tack till alla som kom, trots relativt kort varsel och strul med allas jobb. det är så roligt att så många ändå ville komma för ett hejdå. Tack till Elins föräldrar som hjälpte oss, tack till pappa som körde och hämtade henne, mega-tack till ICA Kvantum i Höganäs som ville hjälpa oss att lura Elin. Såklart även ett tack till Elin för att du ger oss massa goda anledningar att ge dig detta. Det är du väl värd och vi kommer sakna dig mest.

Och till dig Elin – ta hand om dig. Du är bra, fantastisk faktiskt. Du kommer aldrig behöva göra något för att duga, för det gör du redan. Jag saknar dig redan.