Inga nya uppdateringar?

På senaste har det inte direkt varit någon hög aktivitet från min sida. Tyvärr beror det på att utrymmet för bilder på WordPress bråkar för mig och jag är i färd med att utveckla två nya hemsidor, som jag troligen kommer använda mig mer av i framtiden. Mer om det senare…

Men tro mig, allt och lite till har hänt på senaste. Jag har fortfarande inte fått upp bilderna från skidresan i Italien. En vecka efter den resan fick jag en operationstid för hjärtat. Dagen efter det begav jag mig till Australien, kom hem efter en fantastisk resa med både nya bra och dåliga erfarenheter. En vecka gick – därefter opererade jag hjärtat. Den misslyckades (kommer mer om det vid annat tillfälle, men jag lever uppenbarligen) och jag hoppade på kryckor en vecka, hade århundradets blåmärke och haltade kommande tre veckorna. En vecka efter att kryckorna åkte ner i källaren igen åkte jag haltandes till Tanzania och volontärarbetade på en skola. Någonstans där emellan avslutade jag mitt nästan fem år långa förhållande. Fruktansvärt jobbigt, men någonstans rätt och ett gemensamt beslut. I hela röran gjordes också en ny omorganisering på jobb som just nu är relativt oklar och jag har fått nya chefer. Spännande men energikrävande. Jag lyckades tack och lov också designa färdigt en beställd 100 års-jubleums-logga vid något tillfälle.

Så minst sagt fullt upp sedan senast. Nu väntar två månader jobb, med ett litet avbrott för att åka till Elida i Göteborgs Skärgård och samla ihop mig. Just nu är jag överallt och ingenstans, men mest ingenstans. I juli väntar militären. Kämpa heja heja, så att säga.

To be continued…

Känslor inför Australien

Nu låter det väldigt dramatiskt eftersom jag ska vara borta i ca 3 veckor, men eftersom jag aldrig har flugit själv och ska nu köra en rivstart till andra sidan planeten så börjar nervositeten bubbla upp lite. Jag längtar ju självfallet massor – dels för att träffa Elin igen, men också för dykarcertet som vi ska försöka ta, samt städerna.

Första flyget (ja, jag ska totalt resa med 7 st under min lilla tripp) avgår från CPH Köpenhamn på tisdag kväll kl 21:40 och landar dagen efter i DOH Doha vid 05:45 lokal tid. Jag har lyxigt nog lyckats få till bra mellanlandningstider, så redan kl 07:55 lyfter jag vidare mot SYD Sydney och landar dagen efter 06:25 lokal tid. Även där med en kortare mellanlandning vidare mot CNS Cairns. Det går i princip inga flyg från utlandet till CNS utan alltså bara interna nationella flyg i Australien, därav det extra bytet. Jag landar, nog pigg och glad, 10:55 vilket passande nog är endast lite mer än en timme efter Elin. Hon flyger från Melbourne. Varför vi ska till Carins till en början är för att ta dykarcertifikat i Stora Barriärrevet. Lyxigt.

Jag ska inte trötta ut er för mycket med flygtider, men kort sagt så när vi varit i Carins flyger vi tillbaka till Melbourne, är där en vecka och Elin får jobba lite. En annan ska ju bara glassa runt. Efter en vecka beger jag mig på egen hand med flyg till Sydney ett par dagar. Bor på golvet hos ett par familjevänner (gratis, så jag hade kunnat sova på balkongen. Stort tack till dem, hallå!) och upplever denna storstad.

Självfallet är det lite nervöst att flyga så långt på egen hand. Visum, bagage, flygtider… många saker att hålla koll på. Men mest är det spännande och någon gång måste ju ändå vara den första. Sen tycker jag även idag att det oftast är väl informerat både innan och inne på flygplatserna, så jag är i sig inte orolig att något ska gå fel.

Mest ser jag fram emot att ta dykarcertifikat. Det är något jag velat otroligt länge, och har som ett av mina mål på min kära Bucket List. Att sen få göra det i Stor Barriärrevet är inte fel. Mamma tog dykarcert i somras här i Sverige, och tyckte det var jätte bra. Men hon är också gött avundsjuk nu på att vi betalar nästan samma pris, ca 1 800 kr skillnad. Mitt ingår allt, inkl boende PLUS jag får göra det i Stora Barriärrevet. Hon gjorde det på Råå, utanför Helsingborg… Men sen när vi båda förhoppningsvis har det så kan vi ha som mål att resa tillsammans till något fint ställe och dyka!

Melbourne ska bli spännande, och ännu bättre med privat guide och bästa vän Elin! Eftersom jag sedan bor hos familjen hon bor hos så kommer jag att få känna på hur livet är där, och deras vardag. Man kan ju alltid besöka platser och se massa fina sevärdheter, men det är nog än så nyttigare att möta kulturen och se andras vardag. Jag tror i sig inte att det skiljer sig speciellt mycket från hur det är i Sverige, men ändå.

Att sen få se Sydney var inte min plan. Det blev mest ”äh, jag kan ju inte missa det nu!”. Det blir en kortare visit där, men jag vill mest känna pulsen lite i stan. Se Operan, Bondi Beach och så klart simma i bassängen som ligger precis vid havet och Bondi Beach – Bondi Icebergs Club. Hoppas också på att bo på ett backpackerhotell en natt, bara för att prova på det!

Countdown alltså, mina vänner. Måndag och tisdag kvar. Och ikväll, så klart!

✩ Nyårslistan ✩

Mina mål år 2019

  • Läsa 12 böcker
  • Åka till Australien
  • Ta dykarcertifikat
  • Mönstra GMU
  • Se Dumbo & Aladdin på bio!
  • Spela bas/ukulele
  • Fotografera
  • Äta mindre godis och chips
  • Göra saker för att jag vill det, inte för att någon tycker det
  • Säga jag älskar dig oftare

✺ Grattis till 16, lillebror

Nästan inte en ända födelsedag firad hemma. Tråkigt att förstöra den traditionen, så i år blev det i Rom med mig. Inga föräldrar, men när man blir 16 kanske det bara är skönt?

Idag fyller Viggo 16 år, vilket ärligt talat gör mig mest förvirrad. En sak är jag ganska överens med mig själv om; Viggo är 12 och har varit det i många år. Det har varit min raka gissning när folk frågar hur länge som helst. Men nu får han ge sig ut på vägarna och övningsköra och liten är inte så liten längre.

Egentligen bör det inte förvåna mig för jag vet att Viggo är redig och ordentlig. Klart, han är ju tonåring och lite mpfh ibland, men å andra sidan har jag inte heller passerat tonåren och kan vara gött dryg mellan varven. Jag är mer imponerad över Viggos empati till människor än mig själv, och många andra. Finns det någon som jag känner verkligen genuint bryr sig om mig utan att säga det, så är det han. Det bästa är helt klart att när man tycker att något ät kass, så kan jag bara gå in och lägga mig i hans säng och säga ”du, detta är kass” Varav han svarar ”okej”. Det är så skönt att veta att det bara är okej att saker är skit ibland. Och det är inte ett okej Heidi, jag bryr mig inte sluta stör… utan det är ett svar med eftertanke och man hör att han lyssnar men har inget direkt svar. Förmodligen för att han kan hålla med om att det som hänt faktiskt är skit. Och det får man tycka. Tack för det.

Stort grattis till 16, lillebror

Colosseum, Italien - 30 okt 2018

 

Bye Elin!

Om mindre än en vecka ska Elin göra livet resa och åka till Australien för att vara AuPair. Detta krävde såklart en sammankomst suprise edition! Jag och Maja satte oss ner på tok för sent för att planera ihop detta. Vi hade sånt klabb med att få loss Elin. Hon jobbar på ICA och skulle ha sin sista helg just denna helgen. Hon skulle till och med jobba mellan kl 15-22 och alltså ha stängning tillsammans med Matilda. Men detta fungerade ju klart inte så vi kontaktar Elins föräldrar för att de ska begära Elin ledigt från ICA. Enligt Matte skulle detta bli ett spännande projekt då de sällan släpper loss folk. Men ack så fel (tack och lov). ICA tyckte detta var skitroligt så de går med på att hålla detta hemligt för Elin och sätter in en ny i schemat, som Elin kan se, men de plockar ej bort Elin. Detta skapar klart förvirring hos Elin, och jag vet inte hur mycket jag hört henne säga den senaste veckan at hon inte fattar varför de står två som ska ha kassa-stängning för de är de ALDRIG annars!? Korkad jag är så kan jag inte hålla mig för skratt, men Elin är lika väck så hon misstänker inget!

Väl denna söndag så åker min pappa hem till Elin med skåpbilen, Elins föräldrar sätter på henne en ögonbindel så att hon inte ska se vems bil hon sätter sig i. Pappa kör en runda utan ett ljud och Elin fattar ingenting. Efter en stund kommer de hem till mig, där vi andra har ställt ironin parasoll, jalanger, ballonger, snacks och mycket mer. Vi möter bilen ute på gatan och hon blir så överaskad! Dock säger hon när hon får av ögonbindel att hon tyckte väll det luktade mig och mina hundar i bilen….

Dagen var helt fantastisk och vi spelade kubb, badminton, sällskapsspel, gick till havet och badade och sackade skit. Vi tävla ven i 24K där sommarens härligaste bild helt klart kommer ifrån – se längre ner. Sedan tände vi jerlang-lyktor och satt med filtar. Vi höll på länge – så länge att Simon hann åka och jobba på eftermiddagen för att sedan komma tillbaka åtta timmar senare! Vi hade riktigt rolig, och det tror jag Elin också hade.

Tack till alla som kom, trots relativt kort varsel och strul med allas jobb. det är så roligt att så många ändå ville komma för ett hejdå. Tack till Elins föräldrar som hjälpte oss, tack till pappa som körde och hämtade henne, mega-tack till ICA Kvantum i Höganäs som ville hjälpa oss att lura Elin. Såklart även ett tack till Elin för att du ger oss massa goda anledningar att ge dig detta. Det är du väl värd och vi kommer sakna dig mest.

Och till dig Elin – ta hand om dig. Du är bra, fantastisk faktiskt. Du kommer aldrig behöva göra något för att duga, för det gör du redan. Jag saknar dig redan.

✔️ Snorkla med sköldpaddor

I dig var detta något som var helt oplanerat. Tanken var inte att vi skulle snorkla med sköldpaddor – eller inte min tanke. Men mamma hade haft det i tanken hela tiden, och det gjorde hon förbannat bra. Jag vet jag säger det ofta – men vilken grej!

Jag är ju inte den som är den (eller den andra) men en annan har ju en viss känsla för det här med vatten, och att då kunna dyka ner på dessa 20ft till botten för att vara centimeter från vilda havssköldpaddor är rätt så jätte coolt. Sköldpaddorna höll sig relativt nära botten, där även ett gäng dykare med tubor var. Och jag. Coolt.

Men vi åkte ut på förmiddagen med en trevlig ung guide som hade varit AuPair till en svensk familj tidigare. Denna familj bestod bland annat av små barn, så det hon hade tagit med sig från svenskan var fantastiskt nog rumpa och snippa. Priceless. Hon tyckte också det var fruktansvärt roligt att vi hade ord som kiss, slut, bra, fart, kock och sex. Så nu kan hon några fler svenska ord. Roligt.

Får ni någonsin möjligheten att snorkla eller fridyka med endast en snorkel och cyklop – gör det. Det är en riktig upplevelse, så nära och så påtagligt. Oavsett om man vill se vilt havsliv, bada, dyka, samla snäckor eller bara skryta för andra turister hur djupt man kan dyka, så är detta något utöver det vanliga.

 

[wpvideo 688fWmlP ]

[wpvideo 3ThGU5Xl ]

[wpvideo RliG2Hps ]

[wpvideo i6aidU99 ]

✔️ Cykla över Golden Gate bron

Idag har dagen varit svettig, blåsig och fantastisk. En ny sak kan jag nu bocka av på min bucket list – att cykla över Golden Gate bron.

Till att börja med så var dagen relativt blåsig och molnig, men det var nästan perfekt väder för cyklingen. Sol är alltid trevligt, men det hade blivit väldigt varmt. Sen hade det kunnat blåsa något mindre, men inte något som störde mig. I alla fall så började vi turen genom att följa en karta där cykelturen gick igenom de finare delarna i San Francisco. Vi cyklade förbi Painted Ladies. Riktigt charmiga hus. Vidare cyklade vi över både upp och ner för alla dessa backar som staden erbjuder. Det var mest uppförsbacke – eller så bara kändes det så. Jag låter flitigare om vi säger det var fler uppförs i alla fall!

Närmre och närmre kom vi, och efter ett tag kunde vi se bron på håll. Det kändes faktiskt lite overkligt då det är en bro som man sett i diverse filmer, bilder, videor, tavlor, you name it. När vi väl skulle cykla över tog det mer tid än det behövt! Enormt mycket folk som gick, bilder skulle tas, utsikten skulle kollas – men det var det värt. Pappa gnällde lite på att jag fotade alldeles onödigt mycket, men när vi cyklat på halva bron började han stanna i stället för att peka på både det ena och det andra. Det var härligt!

Utsikten behöver jag nog inte berätta var fantastisk, men jag gör det ändå – vilken grej! Skulle ni nu råka vara i San Francisco så missa för tusan inte att ta er över bron antingen till fots eller på cykel!

När vi väl kommit över bron så kom vi ganska snart till Mill Valley där vi stannade och käkade glass på Lappert’s Ice Cream. Smaker i alla dess former som gjorde att smaklökarna dansade och att man tyckte synd om sig själv för vi inte hade deras glass hemma i Sverige. Lite senare cyklade vi vidare genom den otroligt fina naturen och kom till sist till Murir Woods. Mer om det i ett annat inlägg. Men fint var det!

Sedan tog vi oss tillbaka till San Francisco för att ta färjan tillbaka till Pier 39. Vi ledde tillbaka cyklarna över de sjuka backarna och lunkade sedan vidare till hotellet där vi somna direkt. Sov gott gjorde vi vare sig vi ville eller inte. Vi hade ju trots allt cyklat till och från i mer än 8 timmar. Heja oss!

 

Jacob & Heidi på tripp

I fredags åkte jag, tillsammans med Jacob, till vår käre vän Lina. Sedan fyra år tillbaka har hon varit bosatt i Holland och gått på The American School of The Hauge, och i helgen var det dags för hennes stora dag. Hon tog sin graduation (motsvarande student), och vilken grej!

Vi flög 8:15, dock något försenat, från Köpenhamn till Amsterdam. En trött resa då jag plockade upp Jacob på tågstationen vid 05:30 på morgonen, eftersom han var på studentbal kvällen/natten innan. Jag mötte en sliten Jacob i fin kostym, rufsigt hår och mobilen i handen. Och ja. Han sov inte sen på 40 timmar.

Väl på tåget pratar Jacob i något onödigt hög ton, för att vara kl 6:00 på morgonen. Han säger: alltså Heidi, jag är liksom inte ens trött!! Varav jag möts tre min senare av en hängande jacob. På flygplatsen halvsov Jacob på diverse stolar medan jag köpte vatten. Möttes trotts allt av ett sms mitt i natten som löd: TA MED VATTEN!!!!!!! Jag hade till och med frulle. Heja Heidi.

När vi landande i Amsterdam möttes vi av en taxi som skulle ta oss till Wassenaar där Lina och hennes familj bor. En resa på 20 min där man upptäckte ännu en gång att vi svenskar är ett något mesigt folk i trafiken. Husen runt om var väldigt vackra och gammaldags. Allt är dessutom byggt på höjden, så Linas radhus låg på tre våningar. Högt och smalt, och uppe på det som Lina kallar Mount Everest hade vi vårt sovrum (högst upp om nu någon kände sig osäker). Ett litet sött rum med en 160 säng. Absolut inga problem att dela säng och rum att byta om i, med Jacob. Dock vet jag numera att Jacob är en som gärna tar ett träningspass under sin skönhetssömn.

Kvällen bjöd på fantastisk Graduation för Lina, vilket jag tar i ett separat inlägg. Otroligt trevlig mottagning, och stackars mig och Jacob trodde vi skulle göra bort oss. Vi är inte direlr finkänsliga, men ibland syns det även utåt. Formellt är inte vår grej. Men vi möttes av en helt otroligt härlig släkt som pratade massor. Såklart fanns det goda tilltugg också!

På lördagsmorgonen väcktes vi av Linas mamma Anna med Te på sängen. Vi är alldeles för bortskämda – ja. Tog varsin dusch och åkte på Graduationbrunch med alla släktingar, på ___. Otroligt fint och en löjligt god toast. Jag valde gravad lax med äggröra, och den satt riktigt fint. Vi tog oss sedan till Den Haag för att turista tillsammans med Linas kusiner. Vi besökte ____ där tavlan Flickan med Pärlörhänget hänger. Vädret bjöd på moln, lite kyla men med kvav luft, trots att där alltid är upp emot 30 grader där annars. Vi prickade verkligen fel dag.

Söndagen spenderades i Amsterdam! Byggnaderna påminner starkt om Gamla Stan i Stockholm, men är så mycket vackrare. Mer detaljer, smala och höga. Nästan alla byggnader hade en krock längst ut på sin topp, för att kunna hissa upp möbler och ta genom fönstret, eftersom husets trappor är för smala. Det används fortfarande och jag kan inte bestämma mig ifall det är smidigt eller bara gammalmodigt för det finns för lite nya idéer på lager.

Vi åt på ett mysigt café och åt riktigt god glass. Tyvärr blev det ingen tur i Anne Franks hus, eftersom man behövde boka biljetter online. När vi kolla på mobilen för att köpa så var vi välkomna i slutet på juli, men det kände vi var lite väl länge…

Flygresan hem gick utan problem och lyxigt nog blev vi hämtade i Malmö av Markus. Gött trött och däckade gjorde man direkt när man tog steget in i sovrummet. Efter en himla bra resa – trots att jag var rädd att knappt på på Jacob på flyget, så är jag nöjd. Inte alla man kan åka med bara så, och det var roligt det var Jacob. Förhoppningsvis åker vi ner till vår lära Lina igen och skämmer bort oss under hennes familjs tillsyn. Det lär inte vara ett problem.

Metallica takes Stockholm

I mars förra året slog den otroligt sent påtänkta tanken att köpa biljetter till Metallica till Markus i studentpresent. Faktiskt så sent som samma morgon som de släpptes och dumt nog var jag med honom då. Samtidigt hör Nikolas av sig till Markus och frågar om de ska köpa biljetter. I all hast smsar jag Nikolas och ber han köpa biljetterna, men säga att han inte får tag i dem, eftersom jag ska ge det till Markus. Lite halvt misstänksamt köper Markus Nikolas något osäkra lögn och tycker det är tråkigt att vi missade biljetterna. Metallica är ändå några han länge velat se och nu skulle de till Stockholm.

Men nu var helgen äntligen här och vi skulle åka upp till Stockholm, jag, Markus, Nikolas och pappa för att se dem. Det var en otroligt bra helg där vi lämnade Höganäs kl 9:00 på lördagsmorgon och rullade uppåt. Väl framme checkade vi in på hotellet som vi bokade fem dagar tidigare. Vi öppnade varsin öl (jag drack vin och cider), snacka lite för att sedan ta vår lilla entimmes-prommenad till Globen, i stekande sol. Väl där köpte vi merch och satte oss på en uteservering precis utanför. När förbandet spelat sina första låtar rörde vi oss inåt för att hitta våra platser och en timme senare var de igång. En riktigt bra konsert med otroligt mycket ljuseffekter som gjorde det hela ännu mäktigare. dessutom spelade Metallica i mitten av hela Globen, vilket gav rörelse på scenen, då de gick runt hela tiden – utom trummisen Lars Ulrich som fick snurra på sitt trumset istället.

Även om Metallica inte är mitt första val i lurarna så är de absolut ett sevärt liveband. Jag hoppas alla var lika nöjda med helgen som jag, men önskar lite extra för Markus, då det var hans studentpresent som han inte kunnat utvärdera förrens nu. Men det tror jag, det verkade så i alla fall. Otroligt bra och vi hade så jäkla roligt och trevligt!

 

[wpvideo 4F1fQLgs ]